Varför har man kalla händer framför datorn?

Kan alla vara nöjda med en och samma temperatur på kontoret? Vi är olika på olika sätt men vår kroppstemperatur är ganska lika: 36,5 – 37,5 grader på morgonen, för att sedan öka med ca en grad över dagen. Vi människor tillhör endoterma varelser som försöker hålla kroppstemperaturen konstant oavsett omgivningens temperatur. Det som reglerar vår kroppstemperatur är bland annat vår ämnesomsättning.

Hur vi upplever temperaturen runt omkring oss är också knutet till hur vi är påklädda. Upplevd temperatur beror också på blodcirkulation, stress och sinnesstämning. En del menar att mängden underhudsfett också påverkar och att det finns en skillnad mellan kvinnor och män. När kroppen känner att det börjar bli kallt så dras blodkärlen i händer och fötter ihop för att spara värmen till de viktigare inre organen. Därmed fryser vi först och mest om händer och fötter. Men det finns det ett botemedel för.

Svårt att anpassa temperaturen individuellt i landskapslösningar

Oavsett anledning vet vi med säkerhet att när vi mäter hudtemperaturen på ovansidan av handen med ir-temperaturmätare så varierar den mellan 24.5 och 30.5 grader C även på en liten population (33 personer, rumstemperaturen var 21 C). Det är med andra ord uppenbart att det är ganska svårt att få alla nöjda med en och samma temperatur.

I dagens landskapslösningar där temperaturen inte kan anpassas individullt som i ett cellkontor blir det uppenbart att många kommer att vara missnöjda och tycka det är kallt medans andra upplever det varmt. 

Lösningen – uppvärmt skrivbordsunderlägg

Vi har en lösning som är enkel, billig, värmer där det behövs och märks som mest. Ett uppvärmt skrivbordsunderlägg som ger 0,5 – 85 W med inställbara effekt av brukaren. Detta ger en skön och värmande yttemperatur på upp till 40 grader. Det räcker till och med till för att skapa strålningsvärme ner mot benen genom skrivbordet. 

Placeringen av skrivbordsunderlägget är också optimal ret fysiskt. Värmen strålar mot händer och underarmar och stiger upp mot kroppen. En värmekälla långt borta måste värma upp hela rummet för att det skall kännas. Värmen stängs av fyratimmar efter senaste justering av effektläget. På så sätt undviks också att den är på hela natten eller helgen. Den lysande dioden på vredet påminner också om att den är på.

Kallt skrivbord 27,8 grader C yttemp på handens översida.		Varmt skrivbordsunderlägg  Effekt ca 55 W med temperatur om ca 41 grader C.

Energianvändning

Det uppvärmda skrivbordsunderlägget drar 0,5 W i standbyläge. Med reglaget kan effekten varieras från 0,5 – 40 (65 för det breda) W. Auto-off funktionen stänger av det efter 4 timmar. Om en personen använder den maximalt från oktober till mars blir det:

40 W x (8 h arbetsdag + 0,5 h lunch ) * 5 dagar / vecka * 4,33 veckor / månad * 6 mån = 50 kWh /år

Nu lär ingen vilja ha det så varmt hela tiden (40 grader vid full effekt) och med normal frånvaro om 15% (sjuk, VAB, semester och röda dagar) samt diverse möten landar man på max 25 kWh/år = > 100 kr med 4 kr/kWh.  <å>Tack vara att man har med direktkontakt med värmekällan gör också att det har betydligt högre verkningsgrad än en värmekälla på golvet en bit ifrån. Dessa ligger på en effekt om ca 1500 W. Skrivbordsunderlägget behöver man desutom inte stuva undan på sommaren så det behövs ingen lageryta för det.

Energianvändning per kvadratmeter?

Idag mäts fastigheters energieffektivitet i kWh/kvm, år. Vid normal användning ca 25 kWh per år. Om vi förutsätter att det är ca 15% som fryser om fingrarna så är det ungerfär var sjunde person. Om varje person har ca 20 kvm (kontorsplats, korridor, förråd och konferensrum mm) så innebär det att den energianvändning som det innebär för att råda bot på frysandet är ca 25/140 < 0,2 kWh/ kvm, år. 
Det kan till och med vara så att man generellt kan sänka temperaturen fastigheten om man låter de som fryser ha skrivbordsunderlägg. Det jobbiga i "svala kontor" är skrivbordsytorna som upplevs som väldigt kalla - med underlägget försvinner den problematiken. På resten av kroppen har man isolerande kläder som går att justera utifrån temperatur.

Miljövänligt?

Direktverkande el har en primärenergifaktor om 2,5. Fjärrvärme ligger ofta på ca 0,3. Det innebär att man skulle kunna använda 8,3 ggr så mycket fjärrvärme för samma "miljöbelastning". Det skulle innebära 210 W. 210 W på en radiator på väggen ger dock inte alls samma upplevda värme och den vore heller inte individuell eftersom hela rummet skulle värmas av de 210 W. Det är också en långsammare funktion och skulle leda till mer klagomål då det oftast är 85% som normalt sätt är nöjda med inneklimatet. 

Klimatbelastning? NIX!

Den som önskar vara energieffektiv, miljövänlig och inte frysa kan du välja att klimatkompensera din energianvändning. Använder du svensk elmix är CO2-belastningen ca 20 gr/kWh. Då klimatkompensering kostar ca 100 kr för 1 ton CO2 så kan innebär normal användning av underlägget under 10 år en klimatkompenseringskostnad om 50 öre!

Våra pakettransporter till slutkund är klimatkompenserade av vår samarbetspartner så det vi dessutom tagit höjd för är material och intransport av vårt gods. Inom kort kommer vi att presentera ett klimatkompensationsintyg här.

Rekommendation

Givetvis skall fastighetens värmesystem användas och optimeras för att styra inneklimatet på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Men det finns alltid vissa personer som verkligen fryser om främst fingrarna och det påverkar både produktiviteten och hur man mår. Genom att se till att dessa personer får ett uppvärmt skrivbordsunderlag med en årskostnad på ca 50 kr kan man undvika sämre alternativ tex:

• Höja värmen generellt med följden att andra klagar på att det är för varmt och ger en högre energianvändning
• Placera golvplacerade oljeradiatorer/värmefläktar om 1500 W under skrivbordet som egentligen inte värmer fingrarna, det höjer rumstemperaturen och bidrar till lägre luftfuktighet och irritation i slemhinnor/ögon.
• Köpa torgvantar
• Gå klädd i dunväst inomhus
• Att anställda inte kommer förrän framåt förmiddagen då fastigheten värmts upp lite av internlasterna.

Temperaturen påverkar produktiviteten

Rehva har forskat på kontorspersonals produktivitet vid olika rumstemperaturer. Rumstemperatureren kommer inte att höjas märkbart för en effekt om ca 40 W men ger en upplevd känsla av temperatur som är helt annorlunda. Nedanstående graf från Rehvas skrift "Productive indoor climate" kan användas för att belysa vilket produktivitetstapp som resultat av att man inte är helt nöjd med temperaturen.